NBA pace, offensive rating, defensive rating: en kort guide utan “magi”

Om du följer NBA-bevakningen 2026 kommer du att se samma tre siffror om och om igen: pace, offensive rating (ofta förkortat ORtg) och defensive rating (DRtg). De kan verka tekniska, men i grunden är de bara sätt att jämföra lag på lika villkor genom att använda bollinnehav i stället för råa totalsiffror. Den här guiden förklarar vad varje mått faktiskt mäter, hur det beräknas i praktiken och hur du tolkar det utan att överreagera på små urval eller missvisande sammanhang.

Vad “pace” egentligen mäter (och vad det inte gör)

Pace är en uppskattning av hur många bollinnehav ett lag spelar per 48 minuter. Tänk på det som hur snabbt matchen rör sig i antal anfall, inte hur snabbt spelarna springer. Ett bollinnehav slutar när laget tar ett skott som motståndaren tar returen på, tappar bollen eller sätter sista straffkastet som ger bollen tillbaka. Eftersom båda lagen delar matchen är pace i praktiken ett miljömått: det visar hur många möjligheter som fanns, inte hur bra de utnyttjades.

Därför kan poäng per match vara missvisande. Ett lag kan göra 125 poäng därför att tempot var högt och antalet bollinnehav stort, även om effektiviteten bara var medelmåttig. Ett annat lag kan göra 110 poäng i en långsammare match men vara extremt effektivt per bollinnehav. Pace hjälper dig att skilja mellan fler chanser och bättre genomförande. När du jämför lag mellan säsonger eller olika uppställningar är pace ofta första siffran att kontrollera eftersom den sätter ramen för allt annat.

I de flesta offentliga statistikdatabaser beräknas pace genom en uppskattning av bollinnehav. Den vanliga formeln bygger på box score-data och kan i princip beskrivas som: bollinnehav ≈ skottförsök + turnovers + en justering för straffkast − offensiva returer. Det finns små variationer mellan källor, men syftet är detsamma: att uppskatta hur många riktiga anfall laget hade. För aktuell ligasnittsnivå 2026 bör du kontrollera NBA:s officiella statistiksidor, eftersom genomsnittet förändras från år till år.

Hur du använder pace i praktiken

Börja med att använda pace för att förklara varför en match kändes kaotisk eller långsam. Högt tempo innebär oftast fler omställningar, tidigare avslut och fler totala händelser: skott, returer, fouls och turnovers. Det betyder dock inte automatiskt bättre anfall. Vissa lag spelar snabbt för att de är effektiva i tidiga lägen, andra för att de slarvar och byter misstag med motståndaren. Fråga alltid: skapas kvalitativa lägen, eller ökar man bara variansen?

Använd sedan pace för att jämföra poängsnitt rättvist. Om Lag A gör fler poäng än Lag B, kontrollera om Lag A också spelar i högre tempo. Om så är fallet bör fokus flyttas till effektivitet (ORtg/DRtg). Det är särskilt viktigt under grundserien när spelschemat är tätt och tempot kan sjunka i matcher på rad. Effektiviteten kan vara stabil även när poängen minskar.

Slutligen kan pace avslöja taktiska matchbilder. Vissa lag föredrar halvplansspel och vill dra ned tempot. Andra vill accelerera, trycka på i omställningar och öka antalet avslut. En enkel analysfråga är: vilket lag kan styra antalet bollinnehav? Svaret pekar ofta på var den taktiska kampen avgörs.

Offensive rating (ORtg): poäng per 100 bollinnehav

Offensive rating är det tydligaste måttet på hur effektivt ett lag anfaller eftersom det relaterar poäng till bollinnehav. ORtg anger hur många poäng laget gör per 100 bollinnehav. Siffran 100 används för att göra värdet lättare att tolka. Ett ORtg på 115 betyder alltså att laget gör cirka 115 poäng per 100 bollinnehav, oavsett tempo.

ORtg påverkas av flera faktorer: skottkvalitet, träffprocent, turnovers, offensiva returer och förmågan att dra fouls. Ett lag kan förbättra sin ORtg genom bättre trepoängsskytte, färre bolltapp, fler straffkast eller fler andrachanspoäng. Därför är det klokt att kombinera ORtg med de så kallade Four Factors för att förstå orsakerna bakom siffran.

Under 2026 används ORtg flitigt i rankingar och analyser. Använd det som en baslinje men kom ihåg att korta skjutformsvågor kan påverka siffran kraftigt. Titta på längre perioder eller justera för motståndets styrka innan du drar slutsatser.

Att tolka ORtg på rätt sätt

Skilj på spelstil och effektivitet. Två lag kan ha samma ORtg men nå det på helt olika sätt. Det ena kanske lever på trepoängsskytte, det andra på drives och straffkast. Matchups avgör hur dessa stilar fungerar mot olika försvar.

Var uppmärksam på “garbage time”. Stora segrar eller förluster kan snedvrida siffrorna, särskilt tidigt på säsongen. Om möjligt, analysera hur effektiviteten ser ut i jämna matcher och med startfemman på planen.

Kom ihåg att individuell ORtg påverkas starkt av roll och lagkamrater. En rollspelare med låg usage kan ha hög effektivitet eftersom han tar enkla avslut. En stjärna med hög usage kan ha lägre siffra men bära ett större ansvar i svåra situationer.

Defensive rating (DRtg): samma princip, svårare tolkning

Defensive rating mäter hur många poäng laget släpper in per 100 bollinnehav. Lägre är bättre. Precis som ORtg tar det bort tempofaktorn och gör jämförelser rättvisare. Men defensiva siffror är ofta mer volatila eftersom motståndarnas skytte kan variera kraftigt.

För att tolka DRtg korrekt bör du analysera vad som är repeterbart. Att tvinga fram turnovers, skydda ringen och säkra defensiva returer är mer stabila indikatorer än motståndarnas trepoängsprocent, som kan variera från period till period.

Försvarsstrategi påverkar också siffran. Ett lag som byter mycket kan ta bort vissa skott men riskera returer. Ett lag med drop coverage kan skydda ringen men ge utrymme för pull-up-skott. DRtg är resultatet – skottprofilen berättar historien.

En enkel checklista för DRtg

Kontrollera motståndet. En rad matcher mot topplag kan försämra DRtg tillfälligt, medan matcher mot svagare lag kan förbättra det konstgjort.

Granska skottprofilen. Tillåts många avslut vid ringen eller många straffkast är processen ofta problematisk, även om den totala siffran ser acceptabel ut.

Analysera övergångsförsvar, defensiva returer och live-ball turnovers. Dessa områden avgör ofta om ett försvar håller över tid och i slutspelssammanhang.